Naevermix

Domen mot Nationell samlings Marine Le Pen har väckt starka reaktioner hos franska partikollegor och systerpartier världen över. Även Sveriges EU-parlamentariker Charlie Weimers (SD) ifrågasätter att hon stoppas från att kandidera till presidentvalet.

Charlie Weimers anser att det är korrekt att Le Pen döms för att ha missbrukat EU-medel, men vänder sig emot delar av påföljden.

– Marine Le Pen ska i egenskap av tidigare EU-parlamentariker dömas för detta, men det är ju en helt annan sak att göra henne icke valbar i fem år, säger han till SVT.

Förbudet mot att kandidera till ett offentligt ämbete gäller i fem år och träder i kraft med omedelbar verkan, alltså även under tiden fram tills dess att domen överklagas.

Hon har toppat opinionsmätningar för det franska presidentvalet 2027.

– Jag förstår att det nu kommer ifrågasättanden mot den domen, det här skadar legitimiteten i den franska demokratin, säger Weimers.

Bardella: ”Franska demokratin avrättas”

Johan Bardella, partiledare för Nationell samling, reagerade starkt efter domen.

”Idag är det inte bara Marine Le Pen som orättvist döms: det är den franska demokratin som avrättas”, skriver han på X.

Beskedet har också väckt reaktioner utanför Frankrike. Ungerns premiärminister Viktor Orbán visade sitt stöd till Le Pen i ett inlägg på X.

”Jag är Marine”, skriver han på plattformen.

Rysslands talesperson Dmitrij Peskov har uttalat sig om att domen är ett ”övertramp mot demokratiska normer”, enligt Reuters. Även Geert Wilders, ledare för Nederländernas högerextrema parti, anser att domen är ”oerhört tuff”.

”Jag litar på att hon vinner överklagandet och blir Frankrikes president”, skriver Wilders på X.

”En häxjakt”

Bland fransmännen är reaktionerna blandade. När tv-bolaget France Télévision talar med folk på gatorna i Hénin-Beaumont säger vissa att lagen gäller lika för alla. Andra ser domen som politiskt motiverad:

– Det är lite av en häxjakt. Macron gör vad han kan för att sabotera, säger en man.

Döms till fängelse för bedrägeri

Marine Le Pen dömdes under måndagen för bedrägeri. Förutom att hon stoppas från att kandidera, döms hon till fängelse som väntas kunna avtjänas med fotboja, samt böter.

Le Pens advokat meddelar på måndagseftermiddagen att de kommer överklaga domen.

– Vi kommer att överklaga. Jag är tämligen bestört. Det här är fullständigt otroligt, säger hennes advokat Rodolphe Bosselut enligt TT.

Regeringen går vidare med planerna på att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det ska ske genom stora statliga lån.

Hushåll kan också få betala ”några femtiolappar mer i månaden” i ett slags försäkring, enligt regeringen.

– Sverige har varit en kärnkraftsnation i 50 år. Dagens besked innebär att Sverige tar ett avgörande steg för att fortsätta vara en stark kärnkraftsnation, säger energiminister Ebba Busch (KD) på en presskonferens.

Regeringen har i dag beslutat att staten ska stötta projekt motsvarande fyra nya storskaliga kärnkraftsreaktorer. Det ska bland annat ske genom statliga miljardlån.

Kostnaden för fyra nya reaktorer har beräknats till minst 400 miljarder kronor och staten skulle stå för 75 procent i form av lån.

– Även om det är nödvändigt med ny kärnkraft i Sveriges energisystem, så är det inte enkelt att göra utan tvärtom ganska komplicerat. En uppenbar sak som gör detta svårt är stora mängder kapital, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Sveriges starka offentliga finanser tillsammans med låg statsskuld gör att staten kan låna billigt, säger Wykman. När ett kärnkraftverk börjar generera pengar ska lånen betalas tillbaka till staten.

– Det här är ett begränsat, väl avvägt och ansvarsfullt stöd för de första nya reaktorerna som ska byggas, säger han.

– För oss är det helt centralt att värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna.

Han lovar också att hushåll och företag ska möta lägre och mer stabila elpriser.

Men kritiken mot regeringens planer har varit tung. En del oroar sig för att just skattebetalarna får stå för risken och att beräkningarna är en glädjekalkyl.

Utredningen om finansieringen av ny kärnkraft innehöll också ett så kallat prissäkringsavtal på 80 öre per kilowattimme. Någon nivå nämns inte men Wykman beskriver det som att en garanterad ersättning för kärnkraftselen blir ett slags ”försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem”.

I en debattartikel i Dagens industri utvecklar han: ”Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen”.

Staten är samtidigt med och delar på risken för att nya reaktorer ska kunna byggas klart – även om de blir dyrare än förväntat. Det sker i form av en risk- och vinstdelningsmekanism där avkastningen från projektet påverkar villkoren för de statliga lånen.

Publicerat tisdag 11 mars kl 11.55

Teslastrejken har nu pågått i 500 dagar – nästan ett och ett halvt år – utanför svenska serviceställen.

"Vi kan väl stå här i princip hur länge som helst”, säger Karl-Henrik Rosberg, ombudsman på IF Metall.

Han har teorier om vad som krävs för att få till förhandling om kollektivavtal med bilföretaget.