cross-posted from: https://slrpnk.net/post/17144386

Well well well

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

I några repliker har SJ:s fjärrtåg X2000 debatterats i Ny Teknik.

Projektet har varit ett industripolitiskt prestigeprojekt där hela eller delar av tåget har körts runt i både Europa, Nordamerika, Asien och Australien i hopp om beställningar. Några utländska beställningar kom dock aldrig, förutom för ett tågsätt till Kina. Detta tåg lämnades senare tillbaka.

Vid lanseringen var det uppenbart att X2000-konceptet hade flera allvarliga nackdelar. Vagnarnas smala ingångar, med en halvmeters nivåskillnad mellan vagngolv och plattform, gjorde det omöjligt för rörelsehindrade resenärer att komma ombord. Under 1986, i samband med beställningen, lovade direktören för SJ persontrafikavdelning att biljettpriserna endast skulle öka med 10 procent [3.B] men senare ökade priserna i stället dramatiskt, till stor del för att täcka kostnaderna för de extremt dyra vagnarna. Det som hade kunnat bli ett folktåg resulterade i stället i att järnvägen tappade marknadsandelar [4].

En sedan länge oklar fråga är vilken så kallad överhastighet i kurvorna som X2000 är avsett för. Något förvånande så visade SJ:s regelverk [5] från 1987 att den teoretiska hastighetsskillnaden mellan icke lutningsbara tåg (kategori B) och lutningsbara X2000 (kategori S) endast låg kring 15 procent. År 2017 sänktes dock denna hastighetsskillnad till endast 9 procent. Idén med lutningsbara fjärrtåg hade därmed gått förlorad.

En ny generation kostnadseffektiva fjärrtåg, baserade på Siemens Vectron- lokomotiv brådskar för stambanorna.

Evert Andersson har vid två tillfällen fått frågan av mig var siffran 40 procent kommer ifrån. Vid det första tillfället (11 nov) blev svaret ”oavsett vad skribenten påstår, så konstruerades X2000 för att kunna köra upp till 40 procent snabbare i kurvorna …” vilket knappast bidrog till att skapa klarhet.

Då jag specificerade ”min” siffra på 15 procent i min replik den 20 nov (baserad på det statliga regelverket från 1987) så kommenterade Andersson den 28 november med den mer svepande formuleringen ”X2000 höjde hastigheten i den vanligaste kurvorna från 130 km/h till 180 km/h...”.

Vad en ”vanlig” kurva är för något gick Andersson aldrig in på, än mindre källan. Inte heller den här gången lyckades Andersson förklara siffran 40 procent.

Ytterligare något som talade emot att använda standardiserade fjärrtåg är att sådana, enligt Andersson, inte skulle ha funnits. När ”… X2000 beställdes [så] fanns inga lokdragna tåg för 230 km/h …”.

Den västtyska statsjärnvägen (DB) hade dock redan 1975 konventionella snabbtågsfordon för 250 km/h på spåret [1]. Fyra år senare påbörjades leveranserna av en loktyp (typ 120.0) för 280 km/h. Denna loktyp blev senare basen för Siemens succé med sina lok Eurosprinter, Taurus och Vectron med tusentals sålda.

Ytterligare ett direkt felaktigt påstående av Andersson var ”ett lok med nästan 22 tons axellast som kör i 200-230 km/h var på 1980-talet helt uteslutet”.

Svenska Asea i Västerås hade dock, tillsammans med amerikanska General Motors, under december 1979 påbörjat leveranserna av ett större antal snabbtågslokomotiv av typen AEM-7 till Amtrak, ett lokomotiv med topphastigheten 201 km/h (125 mph) och med axellasten 22,8 ton.

Att dagens fjärrtåg generellt är både dyra och tunga är något som internationell fackpress sedan decennier är väl medveten om. Återkommande jämförelsetal är ”kg per säte” och ”investering per säte”.

Andersson lanserade dock ett alternativt beräkningssätt som skulle ”…motsvara avskrivningarna på /…/ tåget”. Andersson nämner kostnaden ”72 öre per sittplats och mil” (en extremt låg siffra) vilket skulle motsvara 33 kr (av biljettens pris på 1 395 kr för sträckan Göteborg- Stockholm”, det vill säga cirka 2 procent).

Inom flyget uppgår denna siffra i stället till cirka 20–25 procent av totalkostnaden (per flygtimme räknat).

Vad gäller Anderssons hänvisning till den österrikiska Railjet-vagnen, så har jag aldrig förespråkat denna vagntyp.

Vad som borde göras

Om statens ambition är att kraftigt öka persontrafiken på järnvägen behövs fler, billigare och bekvämare säten. Den lämpligaste lösningen då är en ny generation fjärrtåg av standardtyp, med komfortvagnar. Utifrån en vedertagen beräkningsmodell behöver såväl tomvikten som investeringskostnaden per säte sänkas drastiskt, från dagens X2000 med 1,2 ton respektive 600 tkr till framtida 630 kg respektive 257 tkr [6], det vill säga en inledande halvering.

Även handikappanpassningen av fjärrtågsvagnar är en central fråga. Under 1993 antog FN:s generalförsamling ”FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning”. I kapitel 4.3.3, artikel 9 tillgänglighet, nämns bland annat att staten ”skall /.../ vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på samma villkor som andra /…/ till transporter”.

I dag är SJ:s fjärrtågssystem, inklusive det kommande fjärrtåget 2026, ur tillgänglighetssynpunkt ett katastrofområde. Det bryter mot de överenskommelser som staten har ingått med FN.

Intressant är att den norska och danska statsjärnvägen för flera år sedan började att gå över till fjärrtåg med vagngolv och plattform i samma nivå, något som ägde rum för mer än 50 år sedan i Japan (Shinkansen) och i nordostkorridoren mellan Boston och Washington DC (USA). En liknande utveckling är på gång även i Tyskland (ICE L). Även Arlanda Express och tidigare MTR Express har samma system. Samtliga system är konstruerade för minst 200 km/h.

Ett första steg vore att omgående anpassa konstruktionen hos X2000, samt det kommande SJ-fjärrtåget, till FN:s intentioner. Den svenska staten, ägaren av SJ, har ju skrivit under en bindande överenskommelse om tillgänglighet, där även järnvägen ingår.

En ny generation kostnadseffektiva fjärrtåg, baserade på Siemens Vectron- lokomotiv (över 2 500 sålda [7]), brådskar för stambanorna.

Tomas Larsson, fd planeringsingenjör vid Statens järnvägar

Källförteckning

[1] lok 103.118 samt personvagnarna Apmz 122.2 (individerna 085 o 086), MD 52- boggier

[2] enligt tidtabell ”European rail timetable” Thomas Cook, sommarutgåva 2009, sid 350

[3] avläst 30 nov för avgång kl 16:24, SJ-hemsida tidtabell

[3.B] ”Nödvändigt för att överleva”, SJ-Nytt, sid 3

[4] SCB, marknadsandel i procent, 1990- 1997

[5] SJF hb 1987 nov

[6] 65 säten per vagn => 520 pass tåg, enhetsklass o ingen restaurangvagn, 8-vagnståg, multipelkopplade till 16 vagnar vid högtrafik, tomvikt 30 x 8 + 88 = 328 ton, 6,4 MW, bruttovikt á 80 kg/pass => 370 t. Investeringskostnad: 8 x 12 + 0,75 x 50 = 134 mkr, Specifik effekt 17,3 kW/t

[7] ”SBB Cargo International commissions SüdLeasing to order an additional 20 Vectron locomotives with XLoad from Siemens Mobility”, Siemens juli 2024

Miljöpartiet har länge drivit frågan om att bygga höghastighetsbanor för snabbtåg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Nu backar partiledningen.

Det viktigaste är inte snabbtåg, utan att befintlig järnväg rustas upp och byggs ut. Det säger språkrören Daniel Helldén och Amanda Lind i en intervju med Aftonbladet. De säger även att man är överens om detta i oppositionen.

Enligt en av Trafikverkets utredningar skulle prislappen för snabbtågen landa på 295 miljarder kr. Redan 2019, innan Socialdemokraterna släppte frågan, sågade Riksrevisionen planerna.

Trafik i nyheterna Vecka 26

Välkommen till en samling av nyheter angående väg och trafik i Stockholmsområdet. Obs, detta är bara en övning i att sammanfatta artiklar för att få ut det mest relevanta som påverkar en som resenär. Se inte detta som en nyhetsrapportering.

Östlig förbindelse paxar hälften av bebyggelsen i Frihamnen

Om Östlig förbindelse byggs behövs hälften av området i Frihamnen för motorvägsuppfarter som annars kan planeras för annat helt enkelt.
"Ritar med tuschpennan" skriver Mitti som en del av ett citat från Jan Valeskog (S) där han uttrycker flera anledningar varför detta är problematiskt. Spårvägen är stoppad och byggrätter för 5-6 miljarder är då ej tillgängliga tills ett beslut tas.
Det är Trafikverket, en av 12 myndigheter som får klassificera ett riksintresse för staten. Detta går att ta tillbaka om så bestäms.
https://www.mitti.se/nyheter/ostlig-forbindelse-ligger-pa-is--sinkar-tusentals-bostader-6.3.191966.ef30b81822

https://www.mitti.se/nyheter/larmet-motorvag-kan-stoppa-ny-stadsdel-6.3.229385.19879c5467

Stockholm planerar öka takten av minskningen av bilkörning

enligt trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP)

Biltrafiken minskar med 3% per år i centrala delar, 2% i yttre delar.
Åtgärder som läggs fram i artikeln.

• Stombusslinje i västerort, söderort och 4:an ska få mer egna busskörfält. - Linje 4 undersöks om hela sträckan kan få egna bussfält.
• Gamla stan blev en stadsmiljözon, 130 p-platser gav plats till gågator och ytor för gående.

I stadens medborgarpanel anger fler att de arbetar på distans. Samt att fler använder oftare andra färdmedel än bara kollektivtrafik för arbets och fritidsresor, framför allt cykel. För fritidsresor har även bilen ökat.

https://www.dn.se/sverige/mp-i-stockholm-utrymmet-for-bilar-ska-minska/

Spårväg Syd på gång igen?

M i Stockholm: Regeringen vill bygga Spårväg syd
"I förra veckan hölls ett möte mellan Stockholmspolitiker och statssekreteraren till infrastrukturministern, Johan Davidsson." skriver DN.
S och MP kom inte på mötet eftersom finans och infrastrukturministrarna inte var på plats. I stället hölls mötet med bland annat Kristoffer Tamsons och Christofer Fjellner, bägge oppositionspolitiker i Stockholm. Båda indikerade att regeringen ville lösa eventuella problem. Båda berättade om att en gemensam röst för projektet behövs som är blocköverskridande.
Dock är detta baserat på vibes så inget bindande från regeringen än. - Dock allt smått kan växa sig stort till slut!
https://www.dn.se/sverige/m-i-stockholm-regeringen-vill-bygga-sparvag-syd/

Egen kommentar. Hoppas att flera byggföretag får bygga en liten bit på test, alternativt att hämta ett team som precis genomfört en byggnation av spårväg så att det inte blir samma problematik likt kistagrenen.

Det var allt för den här gången. Det jag lärt mig från denna gång är att

• Finanser är komplicerade.
• Biltrafiken har en enorm påverkan på vardagen som inte riktigt märks eftersom det hänt så gradvis. - En hel stadsdel väntar på ett svar från ett projekt som lagts på is.
• SL har tappat arbets & fritidsresande med lokaltrafiken enligt Stockholms medborgarpanel.

Förbättringar till nästa gång:

• Rapportera vem som sade vad på ett tydligare sätt.
• Svårt att prioritera vad som är det viktigaste från artiklarna utan att ta med allt. Alla är så välskrivna redan.
• Få ut det i tid. :)

Trafik i nyheterna vecka 25

Välkommen till en samling av nyheter angående väg och trafik runt Stockholm.

Obs, detta är bara en övning i att sammanfatta artiklar för att få ut det mest relevanta som påverkar en som resenär. Se inte detta som en nyhetsrapportering eller något att basera fakta på. Det är blandat med egna kommentarer samt har ej en utbildning i journalistik eller artikelskrivning. Dock rekommenderar jag att läsa källorna som innehåller ordentligt skrivna artiklar. Om du möts av en betalvägg, kolla med ditt bibliotek för att låsa upp pressreader som ger dig tillgång till alla tidningar alternativt bara betala för journalistik. Det är absolut värt det!

Trafikverket granskar fakturor som misstänkts blåsts upp https://sverigesradio.se/artikel/miljardprojekt-dyrare-an-planerat-trafikverket-granskar

SL:s hemligstämplade rapport "Översiktlig klimatanalys" som Mitti har begärt rapporterar om tvärbanans översvämningsrisk vid extraordinära skyfall är stor. Även roslagsbanan har ett område där vatten leds över spårområdet. Flera bussdepåer är byggda på områden med ras och skredrisk. SL svarar på frågorna att arbete pågår för att hantera riskerna. https://www.mitti.se/nyheter/sa-slar-klimatet-mot-sl-kan-bli-katastrof-6.3.227652.42db391769

Spårväg syd stoppas
Läsvärd artikel som berättar att kostnadsökningen med 2,2 miljarder i förhållande till 4 miljarder som var initialkostnaden. Regeringen väljer att inte skjuta till mer pengar likt Förbifart Stockholm mellan Skärholmen och Häggvik eller tunnelbanan till Nacka via trängselskatten.

• Hälften av invånarna bor i södra länsdelen men bara en tredjedel av arbetsplatserna finns där.
• Stockholms handelskammare anser att projektet inte är prioriterat, rekommenderar att fokusera på pendeltågen istället.

https://www.dn.se/sverige/stockholmskritik-mot-regeringen-stoppar-sparvag-syd/

2024-06-13
SL:s vd David Lagneholm har gjort en intervju med DN där han får diskutera hur SL:s ekonomi ser ut.
Det som upptar mest av vd:ns tid är ekonomin. Pandemin har fått fler att byta från kollektivtrafik med 15% mindre resande från normalåret 2019. Varje procentenhet är värd cirka 90 miljoner (90 miljoner * 15 = 1350 miljoner)
SL har ett resultatkrav för nästa år på 794 miljoner, vilket projekteras att missas med 1,3 miljarder. (794 - 1300 = -506) vilket är likt det tidigare resultatet 2023 som var -594 miljoner.

• Kostnadsökningen sen 2019 är 11%
• Fler köper enkelbiljetter, aka bättre biljettmix
• Månadskortet är fortfarande billigt i jämförelse med andra regioner

När SJ tog över pendeltåget medförde en uppstartskostnad på 104 miljoner (som verkar hamna uppemot 300 miljoner) samt verkar ha en kostnad med cirka 20% högre för att driftsätta fler pendeltåg som används som reservdelar istället för att köras. Månadskostnaden blir cirka 255 miljoner med SJ och 200 miljoner med MTR. https://www.mitti.se/nyheter/sa-mycket-dyrare-blev-det-att-lata-sj-ta-over-pendeln-6.3.225520.5ad0ae608a

Lagneholm framhåller att de främsta orsakerna till problemen med pendeltågen var brist på lokförare och tåg.
https://www.dn.se/sverige/sls-vd-manadskortet-ar-fortfarande-billigt/

2024-06-19
DN har intervjuat Trafikförvaltningen Gabriella Nilsson som analyserar resemönster.
Jämfört med 2019 har runt 20% av resenärerna försvunnit. Stombusslinjerna i Stockholms innerstad ligger tappet på runt 40%.

• Stockholm har i snitt 2,1 dagars distansarbete i veckan.
• Oslo har i snitt 1,4 dagars distansarbete i veckan.
• "Tiden innan pandemin jobbade stockholmarna på distans en dag i månaden, enligt trafikförvaltningens data."

Pendeltåget stod still eller var inställd 44% 2023, anledningen var personalbrist enligt MTR. Efter bytet till SJ har tillförlitligheten ökat se tabell här: https://www.dn.se/sverige/pendeltagen-mer-palitliga-efter-sjs-overtagande/

Spännande bit! Pendeltågsresenärerna är endast 14% av den totala resenärsvolymen. Dessa har oerhört långa resvägar. Om dessa inte fungerar har de inget alternativ. Men om några av dessa tar bilen istället innebär det inga större effekter.
Idag åker cirka 40% med buss, cirka 40% med tunnelbanan och 6% med en lokalbana.

Intervjun går över till frågor om konkurrensen från biltrafiken och att frågan är komplex. "– Förbättrad framkomlighet för ett färdslag gynnar det färdslaget. Allt handlar om restidsvinster. Det är den dominerande faktorn till varför du väljer ett trafikslag. Har man en bil och vinner tid på att ta Förbifarten så är det klart att du väljer det alternativet, men då måste du ju också ha de ekonomiska förutsättningarna för att ha en bil."

Det viktigaste är alltså Restidsvinster som påverkar människors val.

"– Vi bedömer ändå att grunden till reseefterfrågan kvarstår. Du vill komma fram fort. Restid är det viktigaste."

https://www.dn.se/sverige/hog-andel-distansarbete-ligger-bakom-raset-i-sl-trafiken/

Det var allt den här gången.
Jag har tagit in informationen att

• Restidsvinster är allt det handlar om. Kostnaden är nästan sekundär i folks liv
• SL:s ekonomi är ansträngd, stora förändringar krävs
• Trafikverket verkar ha svårt att granska om en faktura är legitim eller inte

Obs, använd inte detta som fakta. Läs källorna för en ordentlig rapportering. Detta är bara en övning för mig.

Kommentarer till mig själv efter att ha läst detta igen med lite mellanrum...

• Upprepande av "som",
• fokusera på att få meningarna mer konsekvent vänster eller högertunga,
• lär dig att citera rätt på rätt sätt,
• separera egna kommentarer och artikel tydligare,
• datera artikeln ordentligt,
• välj artiklar som har mer sammanhängande tema,
• röriga meningar överlag. Stor förbättringspotential framöver.

Avslutad: 2024-06-20